I förmiddags fick jag ett jättefint halsband i present av David och det levererades tillsammans med siffrorna 3652. Det blev min uppgift att klura ut varför jag fått halsbandet och dessa siffror var min enda ledtråd.



tretusensexhundrafemtiotvå, 36 och 52, kan det vara ett datum, vad händer om jag läser bokstäverna från mobiltelefonens siffror? Jag klurade tills jag nästan blev gråhårig. Till slut kom jag fram till att året har 365 dagar men vad det skulle innebära och vad den lilla tvåan på slutet betyder kunde jag för mitt liv inte komma på.

I eftermiddags tog David dessutom med oss alla till Allstar. Så nu har jag magen fylld med riktigt god mat och en lovely vitchokladpannacotta.

Men varför nu en present och en restaurangmiddag?

tretusensexhundrafemtiotvå dagar (eller precis 10 år) är det visst sen 10:e januari 2001 och det är tydligen dagen vi pratade med varandra för allra första gången.

Så stort grattis till oss! Nästan så att jag får skämmas lite för att jag inte kunde komma på det. Man kan ju tycka att jag tom borde förberett själv med att köpa någon present. Till mitt försvar får jag då säga att vi aldrig firat tidigare och att ingen av oss kunnat komma ihåg vilket datum vi faktiskt pratade med varandra för allra första gången.

hur som helst
TACK för allt älskling. Överraskningen i det hela, klurandet, att du kom ihåg, halsbandet och den underbara middagen.

Älskar dig...och om ytterligare 10 år så lovar jag att jag också ska komma ihåg datumet ;-)