Igår morse vaknade jag med en känsla av lätt illamående och genast kände jag hur hjälp-jag-kan-väl-inte-vara-gravid-ångesten slog sina klor i mig. Och nej jag är självklart inte gravid och att det ens var den första tanke som slog mig när jag kände illamåendet är rätt puckat med tanke på att jag sovit typ 2 milimeter från en kräkande Alvin hela natten.

Alvin är dock den enda som råkat ut för kräkningar. David och Helge har inte drabbats alls (än så länge i alla fall) och jag verkar ha klarat mig undan med lite illamående och noll i matlust och lite magknip. Eller ja det är nästan så att själva sjukdomen i sig känns som en barnlek i jämförelse med ångesten jag får så fort jag känner mig det minsta lilla illamående. Idag kan jag för mitt liv inte förstå hur jag har överlevt två graviditeter. Jag satt i soffan igår och kände hur jag känslomässigt transporterades tillbaka till allra första början av graviditeten med Helge. Hur jag kände då när jag satt i samma soffa galet illamående och insåg att jag bara var i vecka 6 och hade en halv evighet av illamående kvar. Ångest delux skulle man kunna kalla det. Nåja vanliga magsjukor håller ju som tur är inte i sig så länge utan passerar ju faktiskt oftast väldigt fort förbi.

Nu känner vi oss i alla fall friska här hemma så imorgon måste vi absolut ta oss utanför dörren. Både jag och Alvin klättrar lite smått efter väggarna efter två hela dagar instängda utan besök i vår småstökiga smått kaotiska (pga alla flyttkartonger) lägenhet.

Sen bjuder jag på en syskonbild från dagens projekt.

Idag har jag alltså bland annat roat mig med att försöka få till en vettig syskonbild vilket inte är det minsta lätt så det resulterade mest i en bunt med några halvbra bilder och ett helt gäng med rätt dåliga bilder.