Morgonpigg?

Imorse masade jag mig upp ur sängen redan 06.15. Eller snarare så hade jag ställt klockan 06.15 men jag tog nog mig inte upp ur sängen förrän framåt halv sju. Vid den tiden på dygnet är jag mer död än levande men jag lyckades i alla fall pilla i mig lite frukost och få på mig rena kläder och borsta mina tänder innan det var dags att plumsa genom snömassorna till busshållsplatsen. 7.45 ramlar jag in på jobbet och startar datorn och kastar samtidigt ett öga på mitt schema för dagen och inser att det står 8.45 som starttid på mig, inte 7.45. En timme extra hade jag alltså kunnat ligga kvar i den varma sängen och drömt söta drömmar. Nåja nu hann jag istället med en lunchdate på stan när lunchen fick bli en extra timme lång.

Eftersom jag absolut inte hade någon tanke på att fota en morgontrött Lisa mellan frukost och tandborstning så bjuder jag istället på en bild på Alvin.


Alvin i snygga haklappen som supersnälla mormor har sytt


Uppe med tuppen

Ikväll bestämde jag mig för att det återigen var dags för Alvin att börja somna själv i sin säng. Det gick jättebra för några månader sedan men efter att sjukdom, besök och resor avlöst varandra hela hösten så verkar han ha glömt hur man gör. Alvin var dock inte alls lika övertygad som mig om att det var en bra idé.

Efter att vällingen var uppdrucken och boken var slut så fick Alvin en kram och sen reste jag mig för att lämna rummet. Då insåg Alvin att jag tänkte lämna honom helt ensam och hans hjärna började arbeta på högtryck för att komma på massor med anledningar till varför jag var tvungen att stanna.

"Mamma, Alvin behöver en kram" (Svårt att inte smälta där och ge med sig men efter en extra kram så gick jag ut ur rummet"

"Alvin äta mat, Hungrig" och sen tjatade han länge om hur hungrig han var (till slut fick han en till vällingflaska men den var visst inte alls intressant)

"skrik och gråt och fejkhostningar bjöds det också på* Han har börjat fejkhosta så det låter som att han ska kräkas för att han ska få komma upp.

"Alvin sovit färdigt, nu är jag inte trött mera" Sa han samtidigt som han gnuggade ögonen och gäspade

När inget av det fungerade så hörde jag hur han började sncka i sängen:
"Kuckeliku, klockan är sju. Dags att stiga upp nu" om och om igen.. ;-)

Upp kom han dock inte utan till slut somnade han själv i sin säng...även om jag fick kompromissa lite och slå mig ner på golvet just utanför hans rum för att han skulle sluta ropa och lägga sig ner och ligga stilla. Men men..ett steg i rätt riktning i alla fall.


sötnosen med sin älskade nalle strax innan läggdags

Nåja, vad är väl en bal på slottet?

Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!



David är och roar sig kungligt.
Nåja han är i alla fall och äter julbord i huvudstaden medan jag sitter
här mitt i en galet stökig lägenhet där man knappt skymtar diskbänken
för all den skitiga disken och tvättkorgen svämmar över inne på
toaletten och den stora resväska ekar tomt trots att det ju faktiskt är
redan imorgon vi åker till Gällivare.




Okej riktigt så synd är det faktiskt inte om mig. Det har nu gått några
timmar sedan jag författade ihop ovanstående text och på den tiden
har jag hunnit snabbröja lite i lägenheten, ta hand om all disk, tvättat
och hängt en maskin med alvins och mina kläder och nu ska jag börja
förbereda för lite fredagsmys.

Stora mängder värmeljus ska tändas, chips och godis ska fram, tv:n
ska slås på och hela trion grabbarna bus ska placeras i soffan.

Vi ska, som resten av Sveriges befolkning, se Idol-finalen ikväll. Jag är
dock något så udda som en svensk medborgare som faktiskt inte sett
ett endaste av säsongens Idolavsnitt (har iof knappt sett några avsnitt av
någon av Idolsäsongerna...med undantag av några pinsamma
uttagningsavsnitt). Jag hade dock inte så mycket att säga till om kvällens
TV-tittande då vi har Edde och Gustav som övernattande gäster och dom
har följt hela säsongen och vill alltså även se finalavsnittet.

Så visst...inte alls lika glamoröst som vare sig en bal på slottet eller ett
julbord i huvudstaden men rätt mysigt ändå.


våga vägra rött

Idag har jag och Alvin varit på stan en sväng för att köpa tyg som ska
bli ett skynke i hans nya kök. I vanlig ordning kunde jag inte riktigt
bestämma mig utan gick fram och tillbaka mellan stans tygaffärer utan
att bli desto klokare. Mest hade jag problem med färgval. Jag kände för
ett svart tyg men så var det en liten röst inne i mig som sa att Alvin är
ett barn, han måste ha mer färg.

Men helt ärligt vem påstår att barn behöver färg? Om jag går tillbaka till
när Alvin var liten så hade han fullt med färgglada pedagogiska leksaker
i härliga former som faktiskt ofast blev liggande för att Alvin mycket
hellre lekte med träslevar, vita plastlock eller våra kastruller. Idag leker
Alvin allra helst med sina bilar, vare sig de är gröna, svarta, röda eller
gula.

Så jag bestämde mig för att köra med våga vägra färg och köpte
ett svart tyg med stora vita prickar på.

Alvins önskelista till tomten

På Alvins önskelista står det
- Leksaker.
Absolut inte mjuka paket.

På mammas önskelista till Alvin står det

- obh-nordicas röda köksgrejer
tex denna snygga brödrost


finns bland annat att beställa här http://www.lekmer.se/leksaker/K%F6k_och_k%F6ksredskap/OBH_Nordica%2C_Br%F6drost

- böcker
med lite mer text i så vi kan läsa godnattsagor - pekböcker är så tråkiga att läsa ;-)

- hampen matta från ikea

- filmer
tex små einsteins eller pippi långstrump

- leksaksfika i tyg eller trä
tex av märket bombadill

Velpotta med stort V!

Jag är en klassisk velpotta.
Jag kan under inga omständigheter fatta några som helst beslut själv.
Jag har en inneboende röst som ständigt tvingar mig att fråga andra
om råd om precis allt hela tiden. Förstå hur tröttsamt det måste vara
att umgås med mig i några dagar. Det tar en halv förmiddag för mig
att välja kläder åt mig själv och då är inte min garderob vidare
välfylld för att inte tala om hur många timmar jag faktiskt lägger per
vecka åt att välja kläder åt Alvin. Det är mer regel än undantag att jag
blir kvar i matvaruaffären en längre evighet om jag åker dit utan
shoppinglista (har jag med en lista kan jag fixa besöket på en kortare
evighet).

Man kan ju tycka att jag borde inse att världen inte går under om jag
tar en lila tröja istället för en svart eller om jag skickar Alvin till dagis
i overall istället för fleecefodrade skalkläder och världen går garanterat
inte under för att jag köper spagetti istället för makaroner på ica.

Det bästa med allt är ändå att jag trots den inneboende velpottan har
ett stort behov av att få bestämma och jag har starka åsikter om hur
jag vill ha saker eller snarare hur jag absolut inte vill ha saker. Helt
logiskt och lätt att förstå va? ;-)

Summa summarum så blir det aldrig något gjort när jag är
inblandad. För jag vill bestämma själv men jag kan inte
bestämma mig :-D

Taveljakt
Senaste dagarna har jag ägnat åt att finkamma internet efter idéer på
tavlor att ha i Alvins rum samt i hans kök som ska byggas i helgen.
Jag har hittat massor med bra förslag, speciellt till hans rum men jag
kan verkligen inte bestämma mig. Jag erbjöd Sofia att fixa tavlor åt
henne också och hon valde direkt så nu har jag skickat 6 bilder för
framkallning åt henne medan jag själv än så länge bara lyckats få ihop
två.

Här är iaf de två tavlorna jag lyckats få ihop till mig själv.
(Ni kan ju kika på dom lite tyst, vet inte hur lagligt det är att sno
andras ideér på detta sätt..men känns ju dumt att betala flera hundra
per tavla när jag kan göra likadana själv)

Första ska till hans rum och är en Isainspirerad tavla

Den andra ska upp på en hylla i hans nya kök (Tror jag - om jag inte
hinner ändra mig innan köket är klart)


en riktigt liten minibebis

Idag har vi varit och hälsat på 3 dagar gamla Hilding. Hur söt som helst.
Han är alldeles ytte pytte liten och kändes hur lätt som helst i famnen.
Jag har verkligen jättesvårt att tro att Alvin någonsin har varit så liten
och jag kunde för mitt liv inte komma ihåg hur man håller i såna där små
ömtåliga ting. Luktade så där gott som bara små nyfödda bebisar kan
lukta gjorde han också.

Nästan så att jag blev lite bebissjuk nu ;-)


jag samlar på minuspoäng

Jag har en matvägrande Alvin här hemma som tar napp och nalle och lägger sig
i soffan för att sova så fort vi nämner att det är dags att äta.

Jag har även en Alvin här hemma som varit riktigt hård i magen i snart 2 veckors
tid och bara bajsat var 3-4 dag (och då med stora besvär och gallskrik)

Jag fattade inte förrän ikväll att dom två mest troligt hänger ihop. Less som jag är
på hans vanliga krångel med mat (som han pysslat med senaste året) tog jag
bara förgivet att han bestämt sig för att krångla ännu mer och blev mest bara
irriterad när stackarn säkert bara tappat aptiten pga förstoppningen. Känns dumt
att bli irriterad på det.

Jag samlar visst på mammaminuspoäng...och inte kan jag ens skylla min trögtänkthet
på amningshjärna heller.

Nu börjar kampen för oss att försöka lura i honom lösande kost vilket är en inte helt
simpel uppgift...det är ju ändå mrKräsen vi pratar om.


GRATTIS!

Stort grattis till Sofia, Daniel, Oskar, Frida och Astrid
till det lilla underverket Hilding!!


Min önskelista till tomten

Ju äldre jag blir desto svårare har jag att komma på bra saker att skriva upp på min önskelista. Jag vet massor med saker jag vill ha men det mesta är rent ut sagt tokigt dyrt...typ ett hus, en utlandssemester, en stooor skinnsoffa osv ;-)

Men nu har jag iaf klurat ut några få saker att skriva upp på min önskelista i år.

- prenumeration på tidningen family living.
(http://www.familyliving.se/prenumerera/index.xml)

- schampo och balsam från frisören

- Nya super mario bros till wii
(http://cdon.se/spel/new_super_mario_bros-7017052)
Förstå vilken nostalgikick att spela det ;-)


Dagens visa


För den som inte riktigt hör vad han sjunger så kommer texten här

Jag hamrar och spikar
Jag bygger en bil

Jag sågar och gnider
och drar med min fil

Jag målar och målar
med tjock och med tunt

Jag startar min motor
och bilen kör runt.

Tut, tut!


Pepparkaksbak

Idag har jag och Alvin bakat pepparkakor. Vi slog på julmusiken på hög volym, tände lite mysiga värmeljus och började kavla deg. 1 timme senare hade vi ett kök fullt med mjöl, en Alvin full med mjöl och en ynka plåt med pepparkakor på väg in i ugnen. Konstigare unge än Alvin får man förresten leta efter. Han vägrade smaka på pepparkaksdegen (vilket inte alls förvånade mig) men mjöl däremot provsmakade han både en och två gånger.


RSS 2.0