Hahaha. Egentligen kan jag inte annat än skratta åt min (och Fias) tidigare ångest och oro. Man kan tycka att vi som utbildade förskollärare (eller ja även utan utbildning borde det vara självklart) borde förstått från början att ingen vettig (knappt ens en ovettig) pedagog skulle låta något barn varken frysa ihjäl, svälta ihjäl eller ens behöva gå gråtandes en hel dag pga av ovilja mot att vara ute.

Självkart har min ångest släppt efter föräldramötet och jag skäms nästan lite över min tidigare oro. Pedagogerna känns hur bra som helst och lokalerna är verkligen urmysiga och hela deras verksamhetsidé känns genomtänkt och bra. Lite extra kär blev jag i den stora vita kaminen mitt i det stora rummet och den framtida grillkåtan som förhoppningsvis ska stå på gården inom en inte alltför avlägsen framtid.


Här på gården kommer Alvin att få vara ute om dagarna och utforska allt vad naturen har att erbjuda. Dessutom kommer han att få packa sin lilla ryggsäck med liten matsäck och gå på utflykter titt som tätt och han kommer få lära känna figuren knytte. Han kommer få grilla, dricka ur kåsa, lära sig om kompostering, granska maskar på nära håll, rida på trähästar från miljögården, åka skidor, åka skridskor, ha samling vid grillplatsen sittandes på världens sötaste små trästubbar och massor med annat skoj.

Nu ser jag fram emot nästa vecka då inskolningen drar igång.