Dagens dagisoutfit

Idag valde Alvin själv kläder till dagis.

Jag antar att förskolepersonalen inte jublade över hans val,
känns som att hel overall försvårar blöjbytena en aning ;-)


snöstorm

Shit vad det stormar här idag. Var knappt så att vi höll på att ta oss till dagis.
Men dit kom vi till slut efter att jag kämpat mig riktigt varm och svettig. Kanske precis vad jag behövde efter att inte ha kunnat träna på tre dagar nu. Bootcampen ikväll blir det inte heller något av eftersom David fortfarande är i Stockholm.

Ytterdörren gick knappt att få upp imorse eftersom det låg massvis med packad snö utanför men med lite envishet och en massa kämpande så lyckades jag till slut ta mig ut. Sen var det stora drivor längs hela gågbanan till dagis så jag fick typ bära vagnen hela vägen. Men nu är i alla fall Alvin levererad till dagis och jag ska hoppa in i duschen för att sen ge mit ut i kaoset igen och försöka skotta fram bilen. Innan jag insåg HUR mycket det faktiskt stormar ute så lovade jag att skjutsa Sofia och kidsen till BVC men nu efter min lilla tur utomhus så börjar jag bli lite orolig att bilen ska sitta fast i snön.


i min säng

Tystnaden är total och det är alldeles bäcksvart i sovrummet.
Alvin sover gott i sin egen säng sen många timmar tillbaka och David är i Stockhom så jag har hela stora sängen för mig själv. Det borde betyda en riktigt skön sömn för mig men istället för att somna så kommer jag på mig själv med att ligga och lyssna efter ljud från Alvin, nästan så att jag hoppas på att få höra något från hans rum.

Till slut hör jag trollungen ropa:
- Ain vill INTE bada, Ain vill inte bada, Ain vill inte bada
Jag tassar in till hans rum och han sätter sig upp i sängen
och tittar på mig och säger med ynklig röst
-Ain vill inte tvätta sig.
Tydligen en mycket läskig mardröm om schampo och tvål :-)

Självklart behöver han inte tvätta sig mitt i natten och han får nappen och tänker somna om i sin säng men istället för att tyst tassa ut ur rummet så plockar jag upp den lilla varma kroppen och bär med mig honom, nalle och kudde till min säng och sen sover vi gott resten av natten bredvid varandra.

Det här med att sova helt själv är nog inte riktigt min grej, mycket mysigare att dela sängen med någon.


Alvins favoritappar

Det går fasligt (nästan läskigt) fort för barnet i familjen att lära sig hur man hanterar nya tekniska saker.

Iphonen är självklart inget undantag. Vid det här laget så är knapplåset inget problem, att bläddra mellan de olika sidorna med applikationer är också plättlätt och att starta nytt spel, avsluta det och välja ett nytt spel är inte heller något problem. Mitt problem blir nu att få honom att förstå att man inte får ringa någon, inte skicka sms till någon och gärna inte gå ut på internet heller (i alla fall inte när vi inte är hemma och uppkopplad på det trådlösa nätverket)



Hur som helst så har Alvin hittat några favoriter bland de nedladdade applikationerna.


missbrukare

Jag är ständigt beroende av något.
Av vad varierar från månad till månad, vecka till vecka eller ibland till och med dag till dag.

För tillfället har jag tre stora beroenden i mitt liv.

* The och choklad
Varje kväll avslutas med en stor kopp rykande varmt the och två rutor av lindhs mörka choklad med smak av hallon.

* Halv åtta hos mig
Med nya appen "tv4 play" till iphonen kan jag kika gamla avsnitt av programmet i sängen innan jag somnar. Och som den missbrukare jag är så nöjer jag mig självklart inte med ett avsnitt per kväll utan det blir snarare 3-4 avsnitt per kväll och sen gärna även något avsnitt på dagen också.

* Molo
För tillfället är molo* det första jag skriver i sökfältet på tradera när jag öppnar den sidan och Alvins byrå fylls sakta men säkert på med mer och mer Molosar.

Men som sagt så är det här bara tillfälligt. Det var inte alls länge sedan den mörka chokladen istället var skorpor med marmelad och halv åtta hos mig har ersatt de tre dvd-boxarna med veronica mars och småfolktröjorna vann över molo.

David brukar säga att det är tur att jag aldrig provat droger och inte gillar alkohol - för det skulle inte dröja många minuter innan jag skapat mig ett svårt och farligt missbruk.

Ångest

Idag är det dagen med stort T.
T som i träning.
Efter ett minst sagt evighetslångt uppehåll så är det alltså återigen dags att snöra på sig träningsskorna och fylla sportflaskan med vatten för att studsa runt på Helex i värsta popcorntempot.
Ta sen det popcorntempot och varva det med styrkeövningar from hell så förstår ni kanske min ångest just nu.
När passet väl är över vet jag att jag kommer må riktigt bra och vara riktigt nöjd med mig själv men just nu vill jag mest förtränga det faktum att det är dagen T.


Nytt mode...

eller sommarvärme på gång?


Nope, inget av det.
Det är bara mina fotbollsbyxor.
Enligt Alvin kan man tydligen inte spela fotboll med hellånga byxor så här hemma går vi runt med byxbenen uppdragna till knäna ;-)

glas, bestick och bilar

Jag tömmer diskmaskinen och Alvin fyller den.
Samarbete.

Dock kallar Alvin inte den för just diskmaskin utan i hans värld är det en alldeles utmärkt biltvätt ;-)

iLove


Helgen som var - Söndag

Hur den här dagen startade antar jag att ni kan gissa. Stökig lägenhet..men städade vi? Nope of course not.
Vi vaknade, fipplade lite med nytelefonerna och sen var det dags att ge sig iväg och hämta upp grabbarna bus för ett besök på Leos.



Att ha med Edde och Gustav till Leos var ett riktigt smart drag...det måste vi absolut göra om. Istället för att som vanligt få springa efter Alvin upp och ner i klätterställningarna, åka rutchkana, hoppa studsmatta och allt annat som hör Leos till så fick jag och David nu istället sitta och ta det lugnt, ta en fika och snacka strunt med Sofia och co som också var där.

En helt perfekt helg med andra ord. Bara massa roligheter och så gott som inga nyttigheter :-D

Helgen som var - Lördag

Morgonen började på exakt samma sätt som fredagen. Borde tagit itu med massa nyttigheter men så blev det inte. Istället tog vi oss en riktig lyxdag.

- Långpromenad i superhärligt väder
- Lämnade Alvin till barnvakter (Morbror Fredrik och kusinerna)
- Fikadate på stan med Maggan
- Shoppade nya telefonerna
- 3-rätters middag på Allstar
- Sherlock Holmes på bio


Helgen som var - Fredag

Fredagen var tänkt att ägnas åt städning, diskning och tvättning så att lägenheten skulle bli fin till fredagsmyset :-) Nu blev det såklart inte så. Istället segade jag och Alvin hela förmiddagen och efter lunch blev det utomhusbus med Sofia och co i några timmar.


När stora A och lilla A busat runt ute som två små vildingar i närmare en timme så packades dom ner i sina vagnar och så tog vi oss en långpromenad.

Väl hemma igen möttes jag (såklart) av en riiiktigt ostädad lägenhet som inte alls inbjöd till fredagsmys så efter middagen slängde vi ihop en kladdkaka och bjöd in oss själva till Sofia och Daniel. Så fick S bekymra sig över städandet istället ;-) Vi mutade ju iaf med en stoooor kladdkaka :-)


New love

Nu har det flyttat in två stycken iPhones i detta hem. Jag är KÄR.


Helt underbar liten pryl som verkar kunna det mesta. Just nu roar den ena Alvin medan den andra förser oss med lite bra musik.


det här med storlekar...

Nya sockar åt Alvin var det ja...



Nästa gång han får nya lär vara när han blir tonåring


Vad ska vi äta idag?

Hur många gånger per vecka yttrar man inte dom orden?
Jag verkligen hatar att försöka komma på vad vi ska äta och inte tycker jag att det är så vidare mycket roligare att laga maten heller. Tur för mig så gillar David i alla fall att laga maten även om han också gärna slipper komma på vad som ska lagas. Och med en Alvin som säger NEJ till det mesta i mat och fikaväg (inklusive godis, paj, kladdkaka osv) så känns det som att vi just nu lever på pannkakor, korv och köttbullar. Men det känns även som att det äntligen börjar vända. Även om han inte äter så stora portioner av nya saker så har han sakta men säkert börja gå med på att smaka lite i alla fall. Igår på dagis hade han smakat lite taco-soppa och personalen var så glada för han är ju inte direkt känd för att äta nåt.

Så är det någon som har några skoj recept på mat som kan tänkas gå hem även hos småfolk så får ni gärna dela med er.


Gör som grodan...

lev på hoppet!






Det gör Alvin.
I brist på studsmattorna på Leos lekland så får mamma och pappas säng duga.


Stadstur


mamma är lik sin mamma

Äpplet faller inte långt från trädet sägs det ju och jag börjar just inse att det kanske stämmer även på mig.

Min mamma, liksom hennes mamma, har alltid varit lite smått pedantisk och mått rätt dåligt av att ha stökigt hemma. Min mamma brukar säga att hon inte får lugn och ro i kroppen förrän det är städat och jag har verkligen inte kunnat förstå det. Inte förrän nu vill säga. I söndagskväll när det började närma sig läggdags för Alvin och jag kände mig på lite smådåligt humör så insåg jag att det var för att både vardagsrum och kök var galet stökiga. Tog tag i lite storstädning och när det var gjort kände jag lugnet sprida sig i hela kroppen och det var riktigt skönt att slå sig ner i soffan med en kopp the efter att Alvin somnat. Jag vet inte om det här betyder att jag börjar bli gammal på riktigt eller om det helt enkelt bara är en mammagrej som infunnit sig nu när även jag blivit mamma.

Dock faller nog det här äpplet ändå en liiiten bit ifrån trädet för trots att jag nu för tiden måste ha städat i kök och vardagsrum för att kunna njuta på riktigt av min kvällskopp med the i soffan så har jag inga som helst bekymmer med att lägenhetens övriga rum ser ut som soptippar. Jag är expert på att lura mig själv och det som inte syns (stängda dörrar) det finns inte. Men vem vet...om något år kanske jag (precis som min mamma) även mår dåligt över stökiga rum bakom stängda dörrar.


monster vs molo

Igår var vi på Lindex för att kika efter lite nya velourtröjor åt Alvin. Det fanns dock inga i rätt storlek så jag tänkte nöja mig med en grön baströja att ha till dagis men Alvin hade tydligen andra planer. Den gröna tröjan skulle han absolut inte köpa, han skulle ha "monstertröjan" så monstertröjan fick det bli. Helt okej som dagiströja var min tanke men återigen så tänkte visst Alvin lite annorlunda än mig. Idag när jag hade plockat fram kläder till honom och skulle börja byta om från pyjamasen så dög det visst inte alls med pingvintröja från Molo utan det skulle absolut vara en monstertröja istället.


Alvin i sin älskade monstertröja

Nu sover dessutom ungen i denna tröja. ;-)

Så 1-0 till monstrena.
Ja ja jag får väl vara nöjd så länge inte monstrena byts ut mot spindelmannen för där går faktiskt min gräns. ( Ja jag inser att det där är ord jag kommer få äta upp förr eller senare men jag gillar verkligen inte denna spindelmannen och jag hoppas innerligt att det blir mycket senare innan jag behöver äta upp dom orden)


Leos lekland

-21 visade termometern när jag steg upp imorse vilket är klart bättre än -29 som den visade för några dagar sedan men fortfarande känns det inte allt för lockande att gå ut och leka i snön med Alvin så idag fick det blir en tur till Leos lekland för att rasta honom.


full fart i bollhavet

Det var lite för mycket folk där idag enligt mig men Alvin hade skitskoj som vanligt. Favoritsysselsättningen nu för tiden är att hoppa studsmatta och han börjar bli riktigt duktig på det.

Varje gång jag är där förvånas jag över hur dålig koll många föräldrarna har på sina barn. Det är stora barn som kastar kuddar och lever rövare i småbarnsavdelningen så att minstingarna knappt vågar vara där, det är barn som knuffas och tränger sig före i köer och barn som har så våldsamma krig i bollhavet att inga andra barn vågar sig in där och nästan aldrig är det några föräldrar där som säger åt sina barn. Idag var det en liten kille på typ 5 år som kom in i bollhavet när jag och Alvin satt där och lekte och så började han kasta bollar rätt på mig. Jag berättade då åt honom att jag inte ville ha några bollar kastade på mig vilket endast resulterade i att han kastade ändå fler bollar. Till slut blev jag irriterad och bad honom lägga av men då flinade han bara stort och räckte ut tungan åt mig. Och som vanligt inga föräldrar i närheten.


Nostalgi på hög nivå

Igår fick vi ett litet paket med posten och för en gångs skull så var innehållet varken danskt eller till Alvin. Paketet innehöll super mario bros till nintendo wii så nu sitter jag och David fastklistrade framför TV:n och återupptar kontakten med kära vänner från barndommen :-)

Nostalgi på hög nivå när mario, luigi, toad och alla andra dyker upp i ny (men ändå välkänd) tappning.

ensammast i världen

Imorse när jag kom till dagis med Alvin insåg jag att hans avdelning var helt mörk och tom. Gick över till grannavdelningen och frågade var nygården höll hus och tydligen var Alvin den enda från den avdelningen som skulle vara där idag. Alla fröknar och resten av barnen var visst fortfarande jullediga så jag var tvungen att lämna Alvin på grannavdelningen bland fröknar som han inte kände och bland barn som han knappt träffat förut. Alvin tittade på mig med lite smårädda ögon och ville inte släppa min hand. "Mamma komma leka", sa han. Att lämna min stackars lilla tvååring ensam där bland alla okända människor var bland det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Inte blev det bättre av att ingen ur personalen hälsade på mig eller kom fram till Alvin och pratade med honom utan dom fortsatte lugnt med det dom höll på med. Alvin såg så ensam och liten ut och när jag gick därifrån satt han ensam mitt på golvet och pillade lite försiktigt på en röd leksaksbil.

Hade jag på något sätt kunnat ändra det faktum att jag var tvungen att lämna honon där så hade jag gjort det men nu fick jag nöja mig med att ringa David så fort jag kom ut genom dagisdörren och be honom att sluta jobbet så tidigt som möjligt så att Alvin inte skulle behöva vara där så många timmar.

10-14 blev hans dagistid idag och tydligen hade det gått helt okej. Han hade varit lite ledsen en stund vid lunchtid men annars hade han lekt, sovit och ätit och haft det rätt bra.

Jag kan bara försöka föreställa mig hur det skulle kännas att med begränsad förmåga att uttrycka sig i tal bli dumpad av sin mamma bland ett stort gäng med helt okända människor. Jag skulle nog tycka att det var lite småläskigt och jag är 28. Jag är rätt imponerad av att min 2-åring fixade det så bra som han ändå gjorde. Älskade unge!




Det värsta är att imorgon blir en likadan dag. Dock vägrar jag stå för lämningen så den får David ta. Jag orkar inte stå där en gång till och se hans blick som vädjar om att jag ska stanna där med honom. Förstå hur tacksam jag är just nu över Davids flexibla arbetstider utan dom hade Alvin varit tvungen att gå heltid dessa dagar nu kan han istället bli hämtad redan vid 14.

Jag längtar till nästa vecka då alla julledigheter är över och ordinarie personal är på plats.

skidpremiär

Det ska börjas i tid, i alla fall om man får tro Fredrik och co. När det kommer till sport så har nog hans söner provat på det mesta och det i tidig ålder så nu börjar det visst bli dags för Alvin att invigas i sportens värld. Som tur är för oss så finns det mesta i utrustningsväg att låna från kusinerna. Först ut blev en skidtur.


Riktigt skoj tyckte Alvin och hans egna ord om det hela var
"Ain jätteduktig på att åka skidor"

Näst på tur står skridskor men det får allt vänta tills det blir lite varmare ute och att de utlånade skridskorna hittar sin väg hem till Fredrik igen.

Ett gott skratt...

förlänger livet heter det väl?

Isf blev mitt liv just aningens längre.

Lite bakgrundsfakta:
Vi befinner oss i Gällivare för lite nyårsfirande och tänkte att vi skulle passa på att höra av oss till Stina för att höra om dom ville ha lite besök. Vi kan för övrigt kalla henne för Stina K. Jag skickar iväg ett sms men får inget svar. Några timmar senare dimper det dock ner en nyårshälsning undertecknad med Stina från ett annat mobilnummer som inte finns sparad i min telefonbok. Inser att jag nog haft fel nummer sparat på Stina i mobilen så jag skickar samma fråga om besök till detta nya nummer. Får svar att det låter som en skoj idé. Vi bestämmer att höra av oss under morgondagen (alltså idag)

Idag:
Jag plockar upp mobilen och ringer Stina.
S - Hej det är Stina!
L- Hej det är Lisa! Hur har ni det?
Och sen fortsätter ett mycket märkligt samtal. Det visar sig att Stina inte kan träffas nu för att hon har åkt på magsjuka och julen den firade hon med Göran och hans familj. (Vem tusan är Göran hinner jag tänka där) Hela samtalet känns mycket konstigt och jag avslutar lite snabbt med några artighetsfraser om att träffas senare och hoppas hon kryar på sig snabbt.

Sen lägger jag på luren och går till David.
L- Alltså, det där måste varit det underligaste samtalet ever. Det lät absolut inte alls som Stina på rösten men hon svarade i telefon med ett hej det är Stina.
D - Äh..det är bara länge sedan du pratade med henne. Klart det var Stina
L - Näe, jag kan nästan svära på att det inte var rätt Stina jag pratade med.
Efter att ha gått igenom hela samtalet i huvudet några varv så inser jag att det är för mycket som inte stämmer med att det skulle vara rätt Stina så jag slår igång datorn och klickar in mig på hitta.se och slår in numret jag nyss ringde.....

Numret tillhör Stina Ö får jag till svar.
HAHAHAHAHA. Det visar sig att numret tillhör en Stina som jag jobbade med i somras. Hon hade skickat mig en nyårshälsning men jag hade visst missat att spara hennes nummer i mobilen i somras. Vad pinsamt.
Tur i oturen att hon var sjuk..för vad hade hänt om jag stämt träff med Stina Ö men åkt hem till Stina K? :-D

Nu har jag i alla fall pratat med Stina Ö i telefonen igen och förklarat min lilla miss och så har jag messat med Stina K och bokat in en fika hos dom imorgon.
Slutet gott, allting gott...men aningens pinsamt när jag var mitt uppe i det.


RSS 2.0