Nu har vi varit hemma ett dygn och allt går bara finfint. Alvin älskar sin nya roll som storebror (än så länge i alla fall) och hjälper mer än gärna till med allt som har med Helge att göra. Många kramar blir det också. Vi är dock inte världsbäst på att bara gå hemma så här så nu börjar vi känna oss smått rastlösa så är det någon som känner för att kika förbi så är det helt okej.

Förlossningen gick ju i raketfart den här gången. Barnmorskorna var inte alls beredda när Helge bestämde sig för att kika ut. Vi var ju bara inne på förlossningen i 50 minuter och av dom tillbringade vi ca en halvtimme själv i rummet då jag låg kopplad till ctg-maskinen. Är tydligen rutin att koppla mamman till sån maskin i en halvtimme när man kommer in för att kontrollera bland annat bebisens hjärtljud, värkarnas intensitet osv och första minuterna liggandes där gick helt okej men i halvtid ungefär så började det göra riiiiktigt jäkla ont och när det var 5 minuter kvar så var jag tvungen att ringa in barnmorskan för att få lustgas för att överleva.

Jag är normalt ett stort fan av all slags bedövning man kan tänkas få men den här gången var det inte riktigt tid för så mycket annat än lustgas. Av de 50 minuterna jag var inne fick jag ju klara mig helt utan bedövning i 25 men resten av tiden höll jag i lustgasen med ett krampaktigt grepp :-) Jag vägrade tom att släppa den när barnmorskan krävde att jag skulle göra det och andas normalt och sluta krysta så att kropen skulle hänga med när Helges huvud var på väg ut. Som tur var gick det bra i alla fall. Två krystningar och sen var Helge ute.

David påstår att förlossningens höjdpunkt (näst efter att Helge kom ut då förstås) var när vattnet gick. Tydligen så var det som en champangkork som lossnade och vattnet sprutade i raketfart rätt ut flera meter. Jag höll tydligen på att dränka en barnmorskestuderande som precis klev in genom dörren. Sjävl minns jag inte så mycket av det, jag var någonstans  borta i lustgasdimman just då ;-)

En riktigt lyxig förlossning och 50 minuter inne var klart trevligare än de 10 timmarna det blev vid Alvins förlossning.

Nu mår jag bara bra med undantag av att foglossningen inte har släppt. Det hade jag helt totalt räknat med att det skulle göra direkt efter förlossning men tji fick jag och den som har kommit på en sån dum sak som eftervärkar måste ha varit lite smått knäpp. Vad är det för dumt påfund? Jag tycker man borde gjort sitt när man överlevt förlossningsvärkarna så nu hoppas jag att eftervärkarna tänker ge med sig mycket snabbt.