Alvin sover, Helge sover, köket är städat, tvättmaskinen kör och jag och David sitter i soffan och slappar. Davids första jobbdag är avklarad och alla lever om än precis.

Jag gick ut hårt och körde med ett besök på öppna förskolan tillsammans med Fia och kidsen. Bara att ta sig iväg ensam med två barn, varav den ena var galet missnöjd mest hela tiden, var ju ett projekt i sig. Iväg kom vi i alla fall, dessutom hyfsat i tid. Sen blev det alltså långpromenad till örnäset med syskonvagn packad med galet många kilon. Varenda liten uppförslutning och varenda liten "snöhög" (alltså alla ställen där snön inte var hårt packad utan det låg en liten hög med lössnö på stigen)  krävde sina muskler och eftersom jag knappt äger vare sig muskler eller kondition så kändes den promenaden ungefär jämförbar med en mounteverestbestigning.

Väl framme började ju cirkusen med att få in allt och alla och av med alla ytterkläder och sen var det dags för mat, kräka och bajsblöjbyte för mig och Helge och efter det ville Alvin ha mellanmål och sen tyckte visst Helge att det var dags för en runda till med mat, kräkor och bajsblöja. Och sen toalettbesök med Alvin och sen hade visst två timmar passerat och det var dags att få på alla ytterkläder igen och styra syskonvagnsåbäket hemåt igen. Hela vistelsen bjöd Helge dessutom på lite smågnäll och småknorrande. Behöver jag ens nämna att jag vid det här laget var rätt svettig ;-)

Vi bestämde oss i alla fall för att belöna oss med varsin semla från cafét som vi sen mumsade i oss hemma hos Fia. Det måste dessutom lätt varit den bästa timmen på hela för och eftermiddagen. Helge sov vidare i vagnen ute och Alvin fixar ju som det mesta själv så jag fick sitta där i lugn och ro och sippa lite te och mumsa semla.

För efter semlan begav vi oss hemåt för att fixa middag. Hann bara in genom dörren här hemma innan det återigen blev en matkräkabajs-runda och när den var klar så roade sig Helge med att skrika sig högröd i ansiktet och inget jag gjorde lugnade ner honom. Det slutade med att jag fick slänga ner honom i bärselen och försöka laga lite mat med en hand samtidigt som jag vyssjade och sjöng och vaggade för att lugna skrikit barn.

Vid det här laget var jag rätt färdig för sängen. Hade lust att bara strunta i allt och gå och lägga mig. Som tur var somnade Helge efter ett tag och sen dök även David upp.


Finaste storkillen (även om bilden inte är den finaste - Alvin tyckte det var skoj att göra miner när jag tog fram kameran) som varit en liten ängel mest hela dagen. Han har lyssnat på mig, roat sig själv när jag behövde göra annat och även försökt roa skrikig lillebror så att jag skulle kunna laga mat. Observera tröjan han har på sig!! ;-)


Finste lillebror som dock verkar ha lite jobbigt just nu. Mycket tårar och höga skrik för tillfället. Enda som lugnar honom är den fantastiska sängmobilen han fått ärva av Astrid och Hilding. Synd bara att vi inte har en sån i varje rum här hemma.

Högst upp på min önskelista står just nu en babysitter med tillhörande mobil, som kan spela en liten melodi och gunga.


Typ en sån här från fisher price. Gräsligt ful men gud så skönt det hade varit med en sån när man har en gnällig liten Helge här hemma.


Kvällen har jag sedan spenderat först på husvisning och sedan på Roasters med Fia där vi satt och fikade helt barnfria. Grymt skönt och en perfekt avslutning på denna annars smått kaotiska dag.

Spännande att se var morgondagen bjuder på för skoj ;-)