Helge 6 månader

6 månader?!
Ja ni hör ju själva hur galet det låter. Bara ett halvår kvar till ett helt år. I min värld är han en sisådär 3 månader och det gissar jag att han kommer att få vara i ytterliga ett gäng med månader.

En sex månader gammal Helge

Har äntligen lärt sig att sitta själv (även om jag fortfarande gärna madrasserar med lite kuddar runt om honom) Han trivs allra bäst sittandes på golvet om han får sitta brevid Alvin och plocka lite med hans leksaker. Största favoriten just nu är nog att "bygga" duplo med Alvin.

Älskar att bada och har precis insett nöjet med att plaska järnet i badkaret. Han skrattar dessutom så att han kiknar om Alvin hjäper till att plaska.

Växer så det knakar och har nu storlek 74 i kläder. Inte så konstigt heller att han växer i raketfart med tanke på att han älskar att äta. Äter gärna mycket och ofta, i alla fall av ersättning, välling, gröt, majskrokar och fruktpureer. Mat däremot äter han en sisådär 5-10 skedar av innan han blir less. Men det går i alla fall bättre och bättre för varje dag.

Har fått ett litet risgryn i nederkäken vilket han inte alls tyckte var kul. Det var gnälligt, febrigt och ledsamt värre. Men nu verkar det värsta vara över i alla fall, för den här gången då alltså.

Är en social liten krabat som gillar när vi är iväg på äventyr eller när vi har besök här, gärna i form av barn. Med bara mig hemma så kräver han en hel del roande för att inte dö av tristess men med lite liv och rörelse runt honom så trivs han som fisken i vattnet. 

Kämpar frenetiskt för att ta sig framåt när han ligger på golvet men än så länge går det bara runt, runt, runt och ibland några centimeter bakåt. Manövrerar dock gåstolen som värsta proffset nu och med den tar han sig precis dit han vill. Har även lärt sig att fickparkera gåstolen vid kökslådorna så att han kan dra upp dom och rota runt efter spännande saker där i. Något säger mig redan nu att han inte kommer bli lika lättsam som sin storebror. ;-)

Har en hög röst som han inte tvekar att använda, varken som glad, missnöjd eller ledsen.

Sover som vanligt inte så värst bra. Somnar vid 19-tiden på kvällen och sover jättebra fram till 23 då han brukar få en flaska välling och somnar sen om igen. Men efter det är det några timmar med ett gäng med nappistoppningar innan han får mat igen vid 3-tiden. Och sen tar han morgon redan vid 5. Och på dagen har han precis börjat roa sig med ett gäng med halvtimmeslurar istället för som tidigare när han kunde sova bort 2-3 timmar på förmiddagen. och sen ytterligare en lång middagslur senare på dagen.

Älskar sin storebror och är på allra bäst humör när Alvin leker med honom. Dom flesta skratten kommer när storebror är i närheten.


Älskade lillebror

Life is good

En liten miss i planeringen gjorde att vi blev av med internet här hemma men det skulle bara vara för två dagar. En större miss av Lunet gjorde att vi ännu efter en vecka fortfarande inte har något internet. Det stör mig lite men bara lite för vem har egentligen tid att irritera sig över en sån sak när livet i övrigt leker. Solen lyser, det är varmt  och vi bor i vårt nya hus.

Nu känner jag i alla fall att jag inte orkar vänta längre med en liten blogguppdatering så nu får mobilen rycka in som modem en snabbis.

Först ut i dagens inlägg är en kort snabbresumé i bilder på senaste veckorna.

Vi har firat påsk här hemma med våra föräldrar, vi har grillat, grillat och grillat lite till, Alvin har fått sig en ny studsmatta som han verkligen älskar, Helge växer så det knakar och vill helst vara med hela tiden nu så han har även fått testa gåstolen på gården.

Förutom det har vi firat en jättetrevlig valborgsmässoafton, jag har fyllt år, vi har besökt miljögården och njutit av solen, vi har pysslat och haft oss här i huset. Lite småsaker nu och då och nedervåningen börjar kännas mer och mer hemtrevlig.

Lite bilder från huset kommer så fort vi har fått igång internet igen.

Sist ut i dagens inlägg får bli gårdagen.
Jag hade en riktigt riktigt trevlig dag igår. Mycket hektisk men galet nice. Började dagen med att städa och fixa inför ett mammafika här. Vet inte riktigt hur många vi blev här i slutändan men tror det landade på 8 mammor, 7 barn i ålder mellan 1,5 och 5 år och så 7 bebisar. Vi mammor fikade och pratade, småbebisarna sov, åt och spanade på världen och storbarnen lekte järnet. Och som om inte det räckte i aktivitet för en dag så hade vi även födelsedagskalas med middag och tårta här med Fia och co senare på kvällen.


Jag är som jag tidigare nämnt medlem hos buzzador och just nu har jag kommit med i en kampanj med Natusanprodukter så det kändes som ett givet tillfälle att dela ut det materialet på mammafikat.


madrass utlagd för småbebisarna och bordet dukat för fika nummer 1 :-)


Några av alla mammafiksbesökare


Bordet dukat för dagens andra bjudning


smarrig tårta

Idag har vi haft Magdalena här på lite födelsedagsfika men i övrigt har vi mest tagit det lugnt. Och imorgon kommer grabbarna bus med föräldrar hit för lite mer tårta så jag borde nog ta och hoppa i säng nu så jag inte är helt död imorgon.

 


det går framåt

Vi lever!
tänkte bara så att ni vet med tanke på hur tyst det varit här i bloggen på senaste tiden :-)

Vi har "bara" flyttat till huset. Och holey shit så mycket jobb en sån flytt innebär. Vi har nu kämpat på från tidig morgon till sen kväll i över en veckas tid och än bor våra kläder i sopsäckar och de flesta flyttkartongerna står ouppackade i stora högar i garaget och då har vi ändå varit ett helt gäng med tappra kämpar som slitit på här i huset. Förra fredagen fick vi nyckeln till huset och igår var första gången vi slog på TV:n överhuvudtaget.

Nu börjar i alla fall grunden på nedervåningen kännas färdig. Än så länge är det dock väldigt färglöst och kalt så nästa projekt där är att få upp lite tavlor och blommor och annat piff.

bjuder på en första bild på hallen.

som sagt lite väl kalt än men jag var tvungen att fota ändå för vem vet när det ser så här städat ut nästa gång ;-)

Veckan har spenderats med att tapetsera, bära och köra grejer från lägenheten, roa barn, laga mat, packa upp kartonger, skruva ihop ikeamöbler, roa barn, snickra och fixa i huset, roa barn och leka tetris med flyttkartonger i förrådet. Men nu börjar det kännas beboligt så nu får vi helt enkelt leva efter mottot "en kartong om dagen" tills vi tömt åtminstone merparten av kartonger.


Grillkväll som avslutning på jobbveckan.
STORT TACK för all hjälp vi fått!


April


Gravidångest!

Igår morse vaknade jag med en känsla av lätt illamående och genast kände jag hur hjälp-jag-kan-väl-inte-vara-gravid-ångesten slog sina klor i mig. Och nej jag är självklart inte gravid och att det ens var den första tanke som slog mig när jag kände illamåendet är rätt puckat med tanke på att jag sovit typ 2 milimeter från en kräkande Alvin hela natten.

Alvin är dock den enda som råkat ut för kräkningar. David och Helge har inte drabbats alls (än så länge i alla fall) och jag verkar ha klarat mig undan med lite illamående och noll i matlust och lite magknip. Eller ja det är nästan så att själva sjukdomen i sig känns som en barnlek i jämförelse med ångesten jag får så fort jag känner mig det minsta lilla illamående. Idag kan jag för mitt liv inte förstå hur jag har överlevt två graviditeter. Jag satt i soffan igår och kände hur jag känslomässigt transporterades tillbaka till allra första början av graviditeten med Helge. Hur jag kände då när jag satt i samma soffa galet illamående och insåg att jag bara var i vecka 6 och hade en halv evighet av illamående kvar. Ångest delux skulle man kunna kalla det. Nåja vanliga magsjukor håller ju som tur är inte i sig så länge utan passerar ju faktiskt oftast väldigt fort förbi.

Nu känner vi oss i alla fall friska här hemma så imorgon måste vi absolut ta oss utanför dörren. Både jag och Alvin klättrar lite smått efter väggarna efter två hela dagar instängda utan besök i vår småstökiga smått kaotiska (pga alla flyttkartonger) lägenhet.

Sen bjuder jag på en syskonbild från dagens projekt.

Idag har jag alltså bland annat roat mig med att försöka få till en vettig syskonbild vilket inte är det minsta lätt så det resulterade mest i en bunt med några halvbra bilder och ett helt gäng med rätt dåliga bilder.


11 kronor och en termosmugg rikare

och förhoppningsvis några gram fattigare.

Började dagen med att ta en långpromenad med Fia. Fick ett sms igår om att jag hade ett DHL-paket att hämta ut och tydligen ligger närmsta sådant ombud på örnäset så då fick vi snällt traska hela vägen dit idag. Inte helt dumt faktiskt med bara några få minusgrader ute och rätt mycket sol. Inte helt dumt heller eftersom jag fyndade en hel 50-lapp mitt på gångstigen. Med en extra 50-lapp i fickan bestämde jag mig rätt fort för att shoppa en snygg termosmugg på shell för sist jag var där spanade jag in att den kostar 79 kronor. Då tyckte jag att det lät lite mycket men nu när någon annan bjussade på 50 kronor så kändes det genast mycket mer prisvärt. Och extra prisvärt belv det när jag stod i kassan och han som jobbade där tyckte 79 kronor lät alldeles för mycket för en mugg.

"Äsch, den här muggen går ju inte att slå in automatiskt i kassan. Den är inlagd för 79 och det är ju galet dyrt."
Och så fipplade kassagubben med sin kassa ett tag och kom till slut fram till den trevliga summan 39 :-)

Så summa summarum så kom jag hem från promenaden med ett helt paket med finfina kläder åt Helge (DHL-paketet), 11 nya kronor och en snygg och praktiskt termosmugg. Och kanske även att jag förbrände en eller annan kalori på kuppen och blev av med några gram.

Nästan så att jag måste ta mig ut på en promenad även imorgon ;-)


min nya snygga termosmugg


Måndagsfest

Imorse vaknade jag inte med humöret på topp. Jag vet inte hur många gånger Helge vaknade under natten men fler än önskvärt i alla fall. Dessutom var han på väg att ta morgon redan vid 5 men efter lite mat, tusen nappistoppningar och en hel massa vyssjande och vaggande så somnade han till slut om och sov till 6.30.

För att göra mitt redan dåliga humör ännu sämre så möttes jag såklart av världens snöstorm när jag kikade ut genom fönstret. Kände direkt att jag var tvungen att hitta på något skoj idag för att göra denna måndag överlevbar. Så sagt och gjort så bestämde jag och Alvin oss för att ha måndagsfest för vem kan vara på dåligt humör när det är fest :-)

Vi började med att baka världens sötaste små prinsessmuffins.


hittade den här söta förpackningen på ICA för någon vecka sedan och kände att jag var tvungen att köpa med en sån hem.

Alvin var helnöjd. Han kunde baka nästan helt själv. Behövde bara lite lite hjälp av mig.

Först röra sen dekorera och slutligen äta :-)
Dock försvann en hel del av dekorationshjärtarna redan under tillverkningen av prinsessmuffinsen.

När bakningen var klar dukade vi bordet festfint och bjöd in Fia, Astrid och Hilding på fika.


skatanloppet 2011

Igår var det dags för skatanloppet på Alvins dagis. Jag fick äran att vara där och hejja på barnen i skidspåret. Jag blir liksom imponerad bara av att dom har ett skidlopp varje år för barnen så när man sen kommer dit och möts av en tänd grillstad, en älg som står och grillar korven, en hare redo att ge sig ut i skidspåret och en skata som ska följa de mindra barnen runt på en liten djurrunda så är det svårt att inte älska stället och pedagogerna.



Alvin deklarerade redan på väg dit att han minsann inte alls tänkte åka skidor. Han skulle springa runt djurspåret med de mindra barnen. Jag gjorde några tappra försöka att pusha honom till att åka men NEJ det var tvärstopp. Även fröknarna på dagis försökte få honom att åka men det verkade som en omöjlig uppgift. Men strax före start så sprang han själv och hämtade sina skidor och skulle visst åka..vad som fick honom att ändra sig har jag ingen aning om men jag är glad att han åkte. Han tyckte det var skitskoj och var riktigt stolt över medaljen han fick. Han deklarerade även här hemma (och igår på dagis) att han minsann vunnit loppet och iof gick han i mål först men det var enbart för att han valde den kortaste rundan ;-)

 
Alvin poserar med sin medalj och Astrid som inte hade några skidor roade sig med att gunga när de andra barnen åkte loppet.


haren i skidspåret

underbara helg

Helgerna känns ännu lite mer speciella nu när David börjat jobba på kontor istället för hemifrån. Förut hände det att vi tog en fika på miljögården en lunch eller att han slutade tidigare och jobbade ikapp på kvällen istället så att vi kunde ta en tur på stan eller gå ut och busa i snön en sväng med Alvin men nu när han är på jobbet så är han på jobbet och vi får roa oss själva här hemma.

Den här helgen har i alla fall varit jättetrevlig. Den började redan i fredags då Fia och Daniel bjöd på middag. Och Daniel han tar verkligen det där med matlagning mycket seriöst och är även seriöst duktig så man vet att man kommer vara galet mätt i en vecka efter en middag där ;-) I fredags bjöds det på helstekt älg, rotfruktsgratäng och svampsås och det var precis så tokigt gott som det låter.

Och idag har det varit underbart väder ute så efter lite långfrukost i soffan framför vasaloppet så packade vi picknickkorgen och begav oss till Hertsö kullar för lite madrassåkning. Helt ärligt så är det jätteskoj att åka madrass, jag blir som ett barn på nytt. Så har ni ingen åkmadrass redan så tipsar jag om att skaffa en.


observera hålet mellan madrassen och människorna på bilden med David och Alvin. Alvin siktade konstant på alla hopp han kunde hitta i backarna :-)

matdags

Helge mumsar glatt vidare på sina små smakportioner. Än så länge har han "bara" smakat på havregröt och potatis- och majspure. Han gapar stort när skeden kommer nära munnen och han mumsar glatt i sig det som är på skeden men däremot så tycker han att en smakportion på typ 2 msk är lagom portionsstorlek för honom. Han är dessutom en social liten krabat som gärna sitter i sin matstol och äter när vi ska äta. Placerar vi honom i stolen utan mat när det är matdags för oss andra så blir han riktigt arg ända tills man tar fram något som han kan mumsa på.


Mars


vissa dagar

vissa dagar är helt enkelt bara mycket bättre än andra. Idag var en riktigt riktigt lovely dag. Efter en halv evighet med smällkallt började vi lite smått klättra på väggarna här hemma och misströstade över att våren aldrig skulle göra entre. Att vara föräldraledig kändes inte direkt optimatlt alla dessa dagar, speciellt inte när vi dessutom prickade in lite sjukstuga här just då.

Men idag kom äntligen solen och plusgraderna och genast kändes det enormt lyxigt att få vara föräldraledig och slippa sitta instängd på jobbet hela dagen. Båda barnen var på strålande humör och vi tillbringade över 3 timmar ute i solen. Lite småkämpigt är det dock att komma iväg med två små när man är ensam hemma. Tar mer än en timme och när vi väl är ute är jag typ blöt av svett men det är det helt klart värt.

Vi började dagen med en tur till miljögården med Fia och co. Barnen har kikat på fåren, busat, fikat och busat lite till och jag och Fia satt i solen och snackade strunt och åt nybakt semla.





Efter att vi sagt hejdå till Fia och kidsen för att gå hemåt och sätta i oss lite lunch så hittade Alvin ett stuprör vid vår tvättstuga där vi blev fast en lååångt stund. Tänk att lite vatten kan vara så skoj. Nåja inte mig emot..Helge sov sött i vagnen och jag kunde stå och lapa lite mer sol.



Så nu önskar jag att det här vädret håller i sig och att vi är klara med smällkalla dagar för den här säsongen.

Ngn som är avundsjuk?

Helge åt 22 igår och jag somnade 23.
Alvin ropade redan 00 och ville komma över och sova med mig
00.15 ville Helge ha mat och jag somnade väl om vid 01 efter det.
02.15 ville Helge ha mat igen. Jag somnade väl vid 03.
05.20 ville Helge återigen ha mat och sen var det visst morgon i hans värld

Så nu sitter jag uppe med en pigg Helge och lagom till att han blir trött igen och vill sova så kommer storebror ha vaknat för dagen så jag får nog inse att jag sovit färdigt för inatt.
Någon som är avundsjuk?


mina små nattstrulande skitungar ;-)

Och David är såååå skyldig mig ett gäng med sovtimmar för han har nog sovit himla gott hela natten utan att ha behövt bli störd en endaste liten gång. (Kom han isäng galet sent så får han skylla sig själv) ;-)

Februari


Dag 1

Alvin sover, Helge sover, köket är städat, tvättmaskinen kör och jag och David sitter i soffan och slappar. Davids första jobbdag är avklarad och alla lever om än precis.

Jag gick ut hårt och körde med ett besök på öppna förskolan tillsammans med Fia och kidsen. Bara att ta sig iväg ensam med två barn, varav den ena var galet missnöjd mest hela tiden, var ju ett projekt i sig. Iväg kom vi i alla fall, dessutom hyfsat i tid. Sen blev det alltså långpromenad till örnäset med syskonvagn packad med galet många kilon. Varenda liten uppförslutning och varenda liten "snöhög" (alltså alla ställen där snön inte var hårt packad utan det låg en liten hög med lössnö på stigen)  krävde sina muskler och eftersom jag knappt äger vare sig muskler eller kondition så kändes den promenaden ungefär jämförbar med en mounteverestbestigning.

Väl framme började ju cirkusen med att få in allt och alla och av med alla ytterkläder och sen var det dags för mat, kräka och bajsblöjbyte för mig och Helge och efter det ville Alvin ha mellanmål och sen tyckte visst Helge att det var dags för en runda till med mat, kräkor och bajsblöja. Och sen toalettbesök med Alvin och sen hade visst två timmar passerat och det var dags att få på alla ytterkläder igen och styra syskonvagnsåbäket hemåt igen. Hela vistelsen bjöd Helge dessutom på lite smågnäll och småknorrande. Behöver jag ens nämna att jag vid det här laget var rätt svettig ;-)

Vi bestämde oss i alla fall för att belöna oss med varsin semla från cafét som vi sen mumsade i oss hemma hos Fia. Det måste dessutom lätt varit den bästa timmen på hela för och eftermiddagen. Helge sov vidare i vagnen ute och Alvin fixar ju som det mesta själv så jag fick sitta där i lugn och ro och sippa lite te och mumsa semla.

För efter semlan begav vi oss hemåt för att fixa middag. Hann bara in genom dörren här hemma innan det återigen blev en matkräkabajs-runda och när den var klar så roade sig Helge med att skrika sig högröd i ansiktet och inget jag gjorde lugnade ner honom. Det slutade med att jag fick slänga ner honom i bärselen och försöka laga lite mat med en hand samtidigt som jag vyssjade och sjöng och vaggade för att lugna skrikit barn.

Vid det här laget var jag rätt färdig för sängen. Hade lust att bara strunta i allt och gå och lägga mig. Som tur var somnade Helge efter ett tag och sen dök även David upp.


Finaste storkillen (även om bilden inte är den finaste - Alvin tyckte det var skoj att göra miner när jag tog fram kameran) som varit en liten ängel mest hela dagen. Han har lyssnat på mig, roat sig själv när jag behövde göra annat och även försökt roa skrikig lillebror så att jag skulle kunna laga mat. Observera tröjan han har på sig!! ;-)


Finste lillebror som dock verkar ha lite jobbigt just nu. Mycket tårar och höga skrik för tillfället. Enda som lugnar honom är den fantastiska sängmobilen han fått ärva av Astrid och Hilding. Synd bara att vi inte har en sån i varje rum här hemma.

Högst upp på min önskelista står just nu en babysitter med tillhörande mobil, som kan spela en liten melodi och gunga.


Typ en sån här från fisher price. Gräsligt ful men gud så skönt det hade varit med en sån när man har en gnällig liten Helge här hemma.


Kvällen har jag sedan spenderat först på husvisning och sedan på Roasters med Fia där vi satt och fikade helt barnfria. Grymt skönt och en perfekt avslutning på denna annars smått kaotiska dag.

Spännande att se var morgondagen bjuder på för skoj ;-)


premiärdoppet

Idag har hela familjen varit till badhuset och plaskat. Första gången för Helge så jag förväntade mig lite tårar och darrande underläpp som minst. Men lilla bassängen var uppvärmd till behagliga 34 grader så Helge låg mest i vattnet och njöt och Alvin hoppade i vanlig ordning runt som en liten virvelvind och plaskade så mycket han bara kunde.

Själv smet jag in till bassängen lite före resten av familjen för att hinna simma lite. Jag och Fia var där och simmade i torsdags också och då gjorde vi 36 längder vilket resulterade i ordentlig träningsvärk lite här och var så min ambition idag var att hinna åtminstone 30 längder innan David och kidsen kom och skulle bada. Jag var lite smått stressad och simmade de första 30 längderna i HÖGT tempo så jag var rätt slut redan när jag var klar med dom men ingen familj syntes till så det var bara att simma vidare. När jag avverkat 40 längder var jag på riktigt på väg att dö men fortfarande ingen familj och när jag gjort 50 och familjen fortfarande inte dykt upp så tänkte jag gå och sätta mig i lilla bassängen och slappa men till slut lyckades jag förmå mig själv att simma vidare ändå. Som tur var kom dom till min undsättning när jag simmat 52 längder men till nästa gång vi kör samma upplägg måste jag se till att dom inte tar riktigt så lång tid på sig på väg till bassängen ;-)


i brist på bilder från badhuset så bjuder jag på en bild när stor och liten tar ett dopp i badkaret

Efter badet åkte vi raka vägen till en husvisning. Ett hus jag verkligen kan tänka mig så nu får vi bara avvakta och se hur budgivningen artar sig. Men ni kan ju hålla en tumme eller två för att det inte ska komma in så många bud, förutom från oss, på huset.

För övrigt har jag gjort mitt bästa för att förtränga att det är söndag idag, söndagen innan David börjar jobba igen. I stort sett har vi varit lediga hela familjen sen Helge föddes den 13:e november men imorgon är det alltså dags för David att börja sitt nya jobb. Så imorgon börjar allvaret och jag lär väl inse vad som menas med tvåbarnschocken :-)

Blogginlägg

Det här med att hinna blogga med småttingar hemma är inte alls det lättaste.

Först ska det fotas vilket är den lätta delen för sen är det dags att föra över bilderna till datorn och lagomt tills det är gjort så är det alltid något annat som pockar på min uppmärksamhet. Antingen är det matdags för lilla H eller så behöver A hjälp med något eller så plingar tvättmaskinen till och behöver tömmas. Steg två i bloggandet är att välja ut bilder och redigera dom lite och lagom tills det är nästan klart så är det återigen något annat som behöver fixas och det hela brukar sluta med att jag beslutar mig för att vänta med blogguppdateringen tills A har somnat. Men när A har somnat så finns det ju fortfarande en liten Helge vaken som behöver matas, roas och bytas på och så ska det även finnas tid till att vara lite social med David också. Så får jag väl en liten lucka på kvällen som skulle kunna ägnas åt bloggande så brukar mitt huvud lagomt till dess vara helt slut och helt oförmöget att hitta på något skoj att skriva om.

Så innan Helge får in en vettig dygnsrytm och går och lägger sig i vettig tid så får ni stå ut med att det kan dröja lite mellan inläggen.


pesten

Idag hade jag bestämt att jag och Alvin skulle åka till Leos lekland och busa utan David och Helge. Vi hann dock inte ens halvvägs med bilen innan Alvin sa att han ville vända och åka hem igen.

A: Det är sååå jobbigt.
L: Vad är det som är jobbigt?
A: Det är det att jag har så ont i magen.
L: (Blev genast lite orolig att det skulle vara magsjuka på gång)
A: Jag vill åka hem
L: (Här var det bara att ta till första bästa korsning för en u-sväng och köra raka vägen hem igen. För när Alvin själv står över Leos då är det på allvar)

Och sen hann jag bara lyfta ut Alvin ur bilen på vår parkering innan första kräkan kom.
Shit, shit, shit!! Jag kände paniken komma smygandes. Jag HATAR verkligen att kräkas och tycker faktiskt att jag efter mina två graviditeter borde slippa kräksjukan för resten av mitt liv.


Alvin lite trött och ledsen i soffan direkt efter kräkan vid bilen.

En timme satt Alvin framför TV:n med hinken i knät och såg allmänt sjuk och hängig ut. Sen frågade han vad vi skulle äta till lunch, han var tydligen hungrig och efter lite blåbärssoppa och pannkakor så hoppade han runt här i vanlig Alvinstil. Senare framåt kvällen efter ännu mer mat och massa tråkigt inomhushäng så studsade, ropade, hoppade och sprang Alvin runt här hemma och undrade när vi skulle åka till Leos.

Jag har hört om barn som ligger i soffan och tar det lugnt en hel dag när dom är sjuka, jag har dock aldrig upplevt det här hemma. Är ju iof bra att han inte är mer påverkad av sjukdom än han är men jobbigt med husarrest när man är pigg som en mört.


Alvin skruvar och fixar lite med pappa i lekhörnan


Finaste brorsorna ställer upp på ett syskonfoto

Så ingen mer kräka sen i förmiddags. Nu håller jag bara alla mina tummar HÅRT för att det inte ska bli värre än så här för Alvin och att vi andra ska klara oss.

shopping

Julen är bortplockad sen några veckor och genast kändes hemmet lite kalt och tråkigt så idag har vi roat oss med att shoppa lite ny belysning. En stor fönsterbelysning (som nog egentligen är en taklampa) till vardagsrummet, snygga jätteglödlamps-lampor också till vardagsrummet samt två lampor till sovrummet.


våra nya sänglampor

Förutom lampshoppingen så tog jag en tur förbi Asko som hade fått in massa nya fina molosar. Och några av dom fick flytta in här hos oss istället ;-)


lite safaridjur att syskonmatcha med


och "bästaste tröjan i världen"...enligt Alvin i alla fall.
Åkte på direkt och har inte kommit av än.


3652

I förmiddags fick jag ett jättefint halsband i present av David och det levererades tillsammans med siffrorna 3652. Det blev min uppgift att klura ut varför jag fått halsbandet och dessa siffror var min enda ledtråd.



tretusensexhundrafemtiotvå, 36 och 52, kan det vara ett datum, vad händer om jag läser bokstäverna från mobiltelefonens siffror? Jag klurade tills jag nästan blev gråhårig. Till slut kom jag fram till att året har 365 dagar men vad det skulle innebära och vad den lilla tvåan på slutet betyder kunde jag för mitt liv inte komma på.

I eftermiddags tog David dessutom med oss alla till Allstar. Så nu har jag magen fylld med riktigt god mat och en lovely vitchokladpannacotta.

Men varför nu en present och en restaurangmiddag?

tretusensexhundrafemtiotvå dagar (eller precis 10 år) är det visst sen 10:e januari 2001 och det är tydligen dagen vi pratade med varandra för allra första gången.

Så stort grattis till oss! Nästan så att jag får skämmas lite för att jag inte kunde komma på det. Man kan ju tycka att jag tom borde förberett själv med att köpa någon present. Till mitt försvar får jag då säga att vi aldrig firat tidigare och att ingen av oss kunnat komma ihåg vilket datum vi faktiskt pratade med varandra för allra första gången.

hur som helst
TACK för allt älskling. Överraskningen i det hela, klurandet, att du kom ihåg, halsbandet och den underbara middagen.

Älskar dig...och om ytterligare 10 år så lovar jag att jag också ska komma ihåg datumet ;-)


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0