Det är någon som kommit och tagit mitt barn och lämnat ett litet trotsmonster här istället.
Jag förstår ingenting. Går mest omkring med hakan vid golvet och undrar hur tusan han kommer på allt.

Det testas gränser nu och helt ärligt tror jag att jag kommer bli gråhårig på kuppen. Sätter han fötterna på bordet (ja var tusan han nu fått det ifrån, så har han aldrig gjort förr) och jag säger att man inte få ha dom där så testar han om det är okej att han har dom 1 milimeter från bordsytan eller kanske 2 eller 3. Ja vart går helt enkelt gränsen?

Igår vid frukost kastade han en bit limpa tvärs över bordet (återigen var min haka nere på golvet. Kasta mat...är han galen eller vad är det frågan om?) Jag blir arg och han kommer då på att han ska spotta på bordet (Ööööh...nu är jag helt övertygad om att någon stulti mitt barn och ersatt honom med någon annan) Han åker självklart ner från bordet och blir utan resten av frukosten. Här varken kastar vi mat eller spottar. Sådana skumma fighter har vi mest hela dagarna nu för tiden så nu gäller det att välja vad man ska bråka om och vad man kan låta passera.

Det här resulterade igår i att Alvin gick till dagis i t-shirt och shorts och ingen kofta trots att det bara var 14 grader ute. Vem orkar bråka om vilka kläder han ska ha på sig när han sekunden innan spottat på bordet?


älskade lilla skitungen iklädd nya favoritkläderna (en av kusinen ärvd s.k fotbollströja och ett par ärvda fotbollsshorts)
Tur att han är söt som socker och levererar det sötaste kommentarerna hela dagarna igenom också.